malala

Rädslan för att det ska finnas där, bara komma och förstöra tillvaron... Rädslan äter upp mig inifrån.

Men jag orkar inte vara rädd mer, orkar inte bry mig om det längre. Är det så, så är det så och då får man ta itu med det då. Så är det egentligen med allt. Saker och ting kan vara jobbiga, men det är ännu värre om man går och tänker på det eller är rädd för att något ska hända. Det förstör en. Man pallar det inte.

Visa ord från vis människa, ellerhur? Haha, jag är vis. Tsss...